Idag har varit en rent förjävlig dag i kroppen. Det var som tur är ett tag sen som det brakade ihop så här rejält senast. Det gör ont på alldeles för många ställen och all ork bara försvinner och när orken försvinner så kommer huvudvärken smygandes.. Såna här dagar är inge roliga alls, det är som att allt jag ska försöka få kroppen att göra måste jag göra manuellt och fokusera som jag vet inte vad för att klara av att göra. Det är som att kroppens normala autopilot funktion liksom är avaktiverad, har ni någon gång tänkt på vilka muskler ni använder när ni går, tänk ett enda steg isolerat. Hur muskler i knä, höft, fotled, rumpa och rygg ska kombineras med exakt rätt timing för att det ska bli något som liknar ett steg. Sen kan man fortsätta att lägga på såna här snygga detaljer som att svänga på armarna etc. Om detta steg sen ska kopplas ihop med ett innan och ett efter och inte så mycket av det kommer automatiskt, då är det jobbigt!
Kanske dags att tillämpa Rilles mirakelkur i tre steg för muppig kropp?..
EDIT: Men det är ändå såna här dagar som jag inser vilken otrolig tur jag har de flesta dagar och hur bra kroppen ändå fungerar även fast den fungerar rätt så kasst om man jämför med en fullt fungerande. Det gör mig glad att det ändå är så lite dåligt som det ändå är :)
2 kommentarer:
ja, man märker va lyxigt det är när kroppen funkar än när den mest är i vägen. Idag orkar jag knappt gå till postlådan och i somras sprang jag runt hela Stockholm. Hej å hå, bara att träna på... Jag tycker du är stark som 17 som inte ger upp när det är jobbigt. Jag grinar och stånkar så Daniel blir tokless på mig varannan dag nu :-)
Det är ju inte riktigt samma förutsättningar för dig och mig men i alla fall...
Usch vad jobbigt, hoppas orken kommit tillbaka! Eller kommer tillbaka snart åtminstone :)
Hehe, kanske tur att jag inte har någon här hemma som beöhver höra mitt gnäll ;)
Skicka en kommentar