Jag måste bara berätta

Igår och idag när jag var på gymmet så hände något fantastiskt, min högra arm bara lossnade på något konstigt sätt. Majoriteten av alla spänningar bara sa tack och hej leverpastej och försvann! :D Och allt jag gjorde var att träna.. Konstigt det där hur det bara kan säga klick ibland så funkar det :) Allt jag gjorde var att flytta hanteln lite i handen så den vred underarmen utåt samtridigt som den tryckte den nedåt och samtidigt hjälpte jag till lite med vänster arm. Och det blev bara fantastiskt! :) Den gick att få ned!

Haha, mina rumskompisar blev nog lite fundersamma över mig igår förmiddag :P Jag duschade efter att jag hade tränat och det var då jag upptäckte hur mycket armen verkligen hade lossat, att jag fatkiskt kunde hålla handflatan uppåt och föra ned handen ända tills underarmen var pparallell med överkroppen. Jag började asgarva! :D Haha, ett långt HÖGT asgarv :P De som hörde borde ha blivit lite fundersamma men de sa inte något iaf sån tur var:P Hur skulle jag ha förklarat det? "Ähuuum, jo du vet öhhm, det var min arm, den lossnade, spänningarna liksom.." Jag tror inte att de skulle säga dem så mycket ;)

Problemet är bara att det kommer bli svårare och svårare att nå detta magiska tillstånd, idag krävdes det 12+8 biceps-curls med 10 lb innan armen lossade och biceps-muskeln inte orkade hålla emot. När muskeln blir starkare kommer det antagligen krävas fler..

Jag vet inte vad jag ska säga!

Vissa av er kommer kanske ihåg att jag klagade muttrade lite över att folk hälde ut skurvattnet i köket när jag var i Bristol. Här tar mina rumskompisar äcklet ett steg till, de skiter i skurhinken och använder diskhon som skurhink. Fullt med äckligt snuskvatten i hela diskhon :P Det skulle jag aldrig göra.. Det är inte så jobbigt att ta fram skurhinken som står under diskbänken :P

EDIT: Pappa upplyste mig för en stund sen om att det kunde misstolkas, de skiter inte i skurhinken, de struntar i den. Skita i = strunta i på mitt språk! :P Annars hade det varit väldigt mycket mer äckligt!

Det är något speciellt med fredagar

och det här projektet. Fredagarna vänder alltid allt upp och ned! Idag hade vi ytterligare ett möte som gjorde att vi kanske kommer få omdefiniera hela projektet. Men vi fick otroligt mycket vettig input under mötet. Det ska bli spännande att se vart det här projektet kommer sluta!

Alcatraz

I måndags var jag till Alcatraz, det var ett coolt ställe! Kul att ha varit där en gång. Jag är imponerad över att det fanns dem som ens försökte att rymma därifrån! Hade jag suttit där så hade jag nog hållit mig ganska så lugn med rymningsförsöken tror jag :P Något som jag blev förvånad över var att det aldrig varit någon som hade torterats på Alcatraz, det var jag helt säker på att det var. Men som de sa, den underbara utsikten ut över SF var antagligen tortyr nog! Det måste ha känts grymt att vara så nära en livs levande stad men ändå vara så långt bort från den.

Jag vet inte vad som är värst...

..när någon tror att det är något fel i huvudet på mig bara för att det är fel på kroppen eller när någon tror att jag inte klarar av ett dyft med min kropp bara för att jag har ett rörelsehinder. Men båda två är fan bland det värsta jag vet.

Idag på gymmet var det en kille som frågade om jag ville ha hjälp att få på mig kläderna när jag hade duschat, precis den frågan man längtar efter när man precis fått på sig kalsongerna och sitter och pillar över strumporna över tårna. Det fick mig att tappa musten totalt och fundera på hur illa allting egentligen ser ut att vara (vilket ledde till att speglar varit ännu jobbgiare än vanligt idag..). Lite fel läge för en sån kommentar efter att jag precis hade återhämtat mig något så när efter min totalt misslyckade äggskalning av 4 ägg som tog nästan en kvart! Om andra inte ens tror att jag klarar av att få på mig kläderna själv så kan man ju undra hur det står till med allt, det har jag suttit och gjort resten av dagen och inte fan blir jag piggare av det.. Ibland vill jag bara isolera mig med inställningen att livet inte är till för såna som mig, vi bara retar upp andra...

Ikväll får jag deppa och tänka, sen får det vara slut med det..

Nu börjar det hända något

Nu har vi precis haft möte med vår riktiga handledare :) Nu känns projektet mycket bättre igen! Hon var inne på samma spår som jag och E, så nu vet vi vad vi ska jobba vidare med, tjoho! Äntligen får vi börja programmera lite och leka med lite riktiga saker istället för att bara sitta och läsa läsa läsa och skriva.

Idag simmade jag på lunch och oj vad skönt det var, det ska jag göra fler ggr. Visst det var mycket folk i bassängen men det var det värt, grymt mycket värt att komma ifrån skolan och få lite annat och tänka på under en timme mitt på dagen. Även om det kommer innebära att jag får sitta längre ikväll för att få ihop mina 8 timmar.

I söndags innan mina ben dog lite av trötthet så kändes allt så jäkla bra, en sån dag som jag alltid längtar efter. Benen gjorde som jag ville och bara var snälla och mysiga. Och för en gångs skull så vet jag vad som gjorde att de blev bra. Ett bra recept verkar vara:

1. Träna hårt på gymmet i lite drygt 1 timme
2. Elektroder på hemma
3. Långt bad

Jäkla vad bra det blev efter det! Synd bara att allt tog 5 timmar från start till slut, annars så skulle jag göra det varje dag! Det kändes bara myspys i benen och jag hade kontroll. Synd bara att varken mamma, morfar eller Kerstin Linde fick se det :P Hade morfar sett det hade han garanterat sagt något i stil med "Du ser ut att vara bra i kroppen just nu Rickard, träningen måste göra nytta, den ser ut att vara avslappnad" och jag hade nickat och sagt att ja det är nog ganska så bra :) Morfar är fan grym på att se när jag känner mig bra i kroppen, det är rätt coolt. Fast iofs, det är det säkert fler som ser men inte så många som säger något kanske.

Kanske är det så att det börjar göra gott att gå runt i varmt väder hela dagarna? Kan nog vara en bidragande orsak det med :)

Oro

Hälsenorna har bråkat ännu mer nu i helgen, vänstra har varit bättre än förra gången den muppade sig men den har inte varit bra.. Den har gjort ont men inte på det huggande sättet som fick mig att nästan ramla ihop på fläcken. Dessutom har högra börjat på samma sätt men i lite mindre skala. Det bådar inte riktigt gott tycker jag, en viss oro infinner sig! Särskilt eftersom jag inte gått särskilt mycket de senaste dagarna.. Bara hålla tummarna för att de håller hela våren :)

Soligt!

Soligt väder och inga måste saker som måste göras idag, varför inte passa på att ta med sig en bok och gå ut och sätta sig i solen en stund? En youghurtglass får det nog bli på vägen mot ett bra solställe :P Lite shopping vore ju inte helt fel heller.

Vad ska det här inlägget heta tro? :P

I höstas när jag var och träffade J på inerventions för ett återbesök så pratade vi om vad jag skulle göra för att få mer effekt av träningen med elektroderna. Svaret blev det ganska så självklara men ack så svåra, träna hårdare, öka intensiteten på träningen. Det som han och F trodde saknades då var muskler, rätt muskler (inte de som drar ihop kroppen utan träna upp de se hjälper till att "öppna upp" kroppen). J avslutade med att be mig att gå hem och googla på Jordan Frantz och lade till kommentaren att det visst är möjligt att träna upp kroppen rejält även fast man har en cp-skada men att kroppen i mitt fall alltid kommer att vara osymmetrisk.

Det här var iaf vad jag fann när jag googlade på Jordan Frantz: http://www.bodybuilding.com/fun/jrod13.htm Undra hur mycket han menade att jag behöver träna upp kroppen innan den kommer lossna och förhoppningsvis börja fungera bättre? :P

Men det hela är ju rätt logiskt, för att komma vidare måste man ju öka intensiteten på träningen, annars kommer utvecklingen att stå still :)

Jag blir så trött

Vi har jobbat på projektet i fyra veckor nu och nu kommer de och ändrar ganska så mycket allting av de som de tidigare har sagt att de är ute efter. Suck. Systemet som vi ska utveckla ska inte alls fungera så som vi har trott och jobbat emot utan det ska fungera på ett annat sätt. Gah! Det verkar vara väldigt svårt för de ansvariga här att prata ur skägget och säga vad de är ute efter. Mycket av det jobb som vi har gjort under de senaste veckorna känns ganska så onödigt nu, mycket måste göras om och en del är det nog bara att kasta. Men jag fattar inte, vi har skickat de ansvariga en massa dokument om vad vi håller på med, delat dokument på google, sänt dem requirments på systemet etc, läser de inte det vi skickar dem eller vad är grejen? Har vi bara missuppfattat allt de har sagt? Surt sa räven!

Näe, nu gick luften ur mig lite, usch... Det här kommer knappast göra att vi kommer bli klara tidigare, och jag som redan innan hade börjat oroa mig för att inte hinna klart i tid. Jaja, jag har ju sagt att jag inte behöver hinna så mycket mer än att träna, sova och vara i skolan så jag får väl leva upp till det nu.

Nej en stund till ska jag orka vara i skolan innan jag åker till gymmet och tar ut aggressionerna där.

Det var jobbigt

45 minuter simning och 20 längder är ganska så jobbigt :P 1/4 av sträckan plågade jag benen och magen genom att enbart simma med bensparkar oj vad det var jobbigt! Haha, den halva längd som jag enbart använde benen tog ungefär lika lång tid som de övriga 3/4:arna! Mina bensparkar är inte så effektiva men oj vad jag skvätter vatten! Det är lite kul :P

Jag borde simma lite oftare.

Vet ni hur man anvgör könet på en dator?

Man kollar hur den tömmer papperskorgen. Iaf avgör E könet på sin dator så :P

Bra dag :)

Idag har vi haft vårt andra möte med vår handledare. Det gick bra, han lät ganska så nöjd! Vi har fått en hel del gjort oxå vilket är skönt! Men det vi gör nu är ganska så tråkigt.. Sitta och skriva ned en massa fakta om olika tekniker för att bestämma en position inomhus är så där kul, det tar bara en massa tid att komma på hur man ska formulera allt! Det är helt galet hur många olika system och tekniker det finns för att bestämma en position inomhus, nästan lite för många :P

Det är tur att vi ganska så ofta hittar på något helt totalt oviktigt att flumma om en stund, annars skulle det bli lite väl tråkigt! Tur att jag inte gör exjobbet själv, då hade jag nog inte stått ut.

Första resan är antagligen oxå spikad nu :) Monterey verkar det bli, lagom långt bort och det finns ett coolt akvarium där. Vi måste bara köpa en gps så vi hittar dit och hem igen... Fast å andra sidan vore det mer spännande att åka med bara en kartbok som resesällskap. Fast lite läskigt.

Bra på att gissa hissar!

Där vi sitter och jobbar på skolan finns det två stycken grymt snabba och fina hissar. Två hissar, det betyder att det är en som kommer och en som inte kommer. Och man måste ju självklart gissa vliken som kommer, gissningar och två personer som gillar knasiga tävlingar betyder att hissgissartävlingen är i full gång! Jag är bättre än E på att gissa hissar! :D Hissarna och jag pratar samma språk!

Oj vad benen dog!

Hehe, igår dog mina ben ganska så mycket.. Jag överskred gränsen nu gör det ont både här och var ganska så mycket! Men det är ganska så skönt, jag glömmer liksom bort hur jobbigt det är och bara går efter ett tag :P Men jag får sota för det när jag kommer hem och vilar lite, då följer en jag vet inte hur jag ska beskriva det men jag vill bara lägga mig under täcket och gråta en skvätt över alltihop.. Men det blir det ju inte bättre av så jag skippade det igår! Istället gjorde jag en smarrig köttfärssås och tog ett ganska så långt bad! Men det var lite jobbigt att dela lgh då och behöva trängas i köket när jag var så supertrött.. Benen är fortfarande i återhämtningsfasen, jag hoppas att de är ok till helgen igen :)

Här på universitet är det iaf mycket oftare man ser en person med ett funktionshinder än vad jag har gjort på kth under 4,5 år. Jag tror att jag hittills har sett 6 eller 7 pers i permo! Det är grymt tycker jag! :D

Kroppen klarar iaf ganska så mycket mer än vad man tror att den ska göra, det är nice tycker jag!

En bra helg :)

Oj vad tiden går fort! Nu har det redan gått över en månad, helt galet! Vart är handbromsen? Så här länge har jag aldrig varit utanför Sverige förut, förra rekordet var 4 veckor när jag var i Bristol. Så vad har jag gjort de senaste dagarna?

Jag har:

• Sprungit runt på en massa olika pubar/klubbar i sf
• Insett att vissa av mina rumskompisar har ett ganska så öppet synsätt på att leva i ett förhållande!
• Varit grymt glad för att D, T och KB har härdat oss andra med en massa snuskprat på luncherna i skolan! Annars hade jag inte stått ut här..
• Nästan ramlat ur en taxi som körde iväg innan jag hunnit sätta mig och stängt dörren, det var lite spännande!
• Blivit lite besviken på personliga träningen som gymmet erbjuder
• Jobbat en massa i skolan
• Funderat på att ladda upp bilder på fb men inte hunnit, kanske ska göra det nu
• Bytt till SD-disk i datorn och puffat i mer ram! :D WROOOM
• Bråkat med windows och ubuntu installationer
• Kännt mig fiffig när jag kom på att jag kan använda tvättstugan på våning 2 när vår på våning 1 var upptagen en hel dag
• Varit på chokladprovning
• Strosat runt i sf en stund själv, det var tråkigt att det blidde så men ändå blev det rätt bra. Jag fick tid att gå runt på pirarna längs med vattnet och bara fundera och filosofera i några timmar, det var skönt! :) Gjorde mycket gott!
• Storstädat vårt kök!
• Tränat på gymmet och kommit på att det är inte fy skam att hinna träna 3 ggr i veckan
• Sovit alldeles för lite många nätter i rad -> jag ska sova snart!

Hoppas att ni haft en bra helg! Jag saknar er alla där hemma! Inte så jag längtar hem men lite lagom så där ;)

Hack i häl

De senaste dagarna har det varit ganska så tungt med kroppen, inte för att den har fungerat sämre än vad den gör i vanliga fall men det har ändå känts jobbigt. Den typen av dagar när jag avskyr speglar, särskilt sådana som man inte kan undvika att synas i när man rör på sig.. Det blir lite för jobbigt ibland när man ser allt man vill rätta till, allt man borde ha styrkan till att fixa till så det åtminstone blir lite bättre..

På något sätt känns det som att man alltid är hack i häl med alla andra utan att för den skull komma närmare, det krävs liksom så mycket bara för att hänga med i vardagen. Och det är påfrestande att alltid vara den som är sist in i bilen, sist ut, sist att få ihop sitt pick och pack från matbordet o.s.v. skulle jag säga något annat skulle jag ljuga.. Det är liksom psykiskt påfrestande, man kämpar som ett arsle och ändå är man alltid sist i vardagen. Och man börjar fundera på hur man ska göra för att "komma ikapp". Planering är en bra taktik men det är inte alltid det fungerar tyvärr.

Men det är ju inte så konstigt att det blir så, många av de saker som går på rutin och vana för er som har fungerande kroppar behöver jag tänka aktiv på hur jag ska göra, som att gå till exempel. Hur många av er tänker på hur ni tar ett steg? Antagligen inte så många av er. Varenda steg jag tar kräver en hel del tankekrakft och fokuserande. Och inte allra minst måste jag hålla koll på exakt hur marken framför mig ser ut.. Om en kant på en platta är lite för hög kommer det automatiskt att innebära att jag kommer ramla om jag inte håller koll på det.. Antagligen därför som jag ibland har svårt att aktivt delta i en konversation under tiden som jag går. Och dessutom försöka tänka på vilka muskler som ska spännas när i benen och hålla koll på ryggmusklerna så att inte allt bara faller ihop kan bli ganska så krävande när det inte går på automatik! Det är få saker förutom överraskningar som den här kroppen bjuder på gratis :P

Nu ska jag försöka sova så jag orkar upp imorgon! Godnatt!

Något jag funderar på då och då

är vad jag skulle göra om jag skulle ha en rak och helt fungerande kropp för en dag. Här är några av sakerna jag skulle prova på :P

• Bara stå still i några timmar för att se hur mycket mindre jobbigt det är att stå på 2 ben jmf med lite drygt 1!
• Åka slalom tror jag, och hoppa i det största hoppet jag kan hitta.
• Jag skulle faktiskt hur sjukt det än låter, diska! Bara för att känna hur det känns att kunna snurra runt en gaffel eller en sked i handen man håller den i. Nu är det en 4 stegs operation att diska ett bestick :P
• Göra något som är fruktansvärt jobbigt, jag vet inte riktigt vad men något jobbigt!
• Jag skulle gå jättelångt bara för att se hur jobbigt det borde vara.
• Jag skulle prova hur det är att modellflyga när det svåraste inte är att hålla koll på vart händerna är.
• Skala en clementin eller ett ägg!
• Cykla på en herrcykel, det vore coolt att kunna.
• Spela något spel på datorn som kräver att man använder båda händerna.
• Åka skridskor tror jag
• Något jättekul som jag kom på för ett par dagar sen men som jag glömt nu :P Undra vad det var..

Ja fundera kan man ju alltid göra :)

Träning och ålder

Något som blir mer och mer tydligt ju äldre jag blir är att jag får kämpa mer och mer för att få lite ökad rörlighet och en lite lättare vardag. När jag var liten gick det ganska så lätt att få in nya rörelser. Sen när jag blev äldre så blev det jobbigare. Och det har fortsatt att bli jobbigare och jobbigare. Det känns som att jag får kämpa mer och mer för att få 1 mm mer rörlighet där eller att kunna vrida handen si och så mycket mer. Det är väl egentligen skitsamma, jag är på något sätt van vid att få kämpa för att klara av saker och ting och få ett bättre och drägligare liv. Men tänk om det kommer att fortsätta att bli svårare och svårare och till slut gå så långt att kroppen börjar bli sämre trots att jag tränar som jag gjort förut och som räckt för att göra kroppen bättre, nej fy fan vilken skrämmande tanke. Vad ska jag då sätta emot liksom?...

Nervöst

Imorgon har jag ett möte med en personlig tränare på gymmet, det känns så där.. :\ Jag är ganska så nervös, vad fan ska han tycka när han ser mig? Han har läst i pappren att jag vill bli starkare och få ökad rörlighet och att jag är 178 cm lång och väger si och sså mycket, och sen dyker jag upp där. Som inte ens kan gå som folk och har världens skummaste kropp med världens sidoskillnad, näe det känns jobbigt just nu.. Undra vad han kommer att tycka och tänka om mig.. Jag kommer nog aldrig börja tycka att jag passar in på ett gym, på något sätt känns det bara patetiskt.

Jaja, det är ju ingen som tvingar mig att gå dit så vi får väl se hur jag gör om jag går dit eller inte!

Men jaha!

E och jag har upptäckt att det finns en massa roliga konserter att gå på här om man vill, har tid och råd. Vi har köpt biljetter till The Fray den 20:e feb, ska bli kul!

Sen spelar Red Hot Chili peppers oxå i Oakland i feb, Colplay i LA i maj och nu precis upptäckte jag att även Nickelback spelar i LA i juni. Det hade ju varit ganska så kul att se dem oxå. Jag har länge velat se både Coldplay och Nickelback. Hrmelihem! Nickelback i LA kanske skulle vara en schysst avslutning på äventyret?..

Nackjävel!

Idag har det hänt 4 ggr att min nacke har börjat krampa och hela huvudet har börjat skaka, jag förstår inte riktigt varför. Jag har ju suttit som jag ska och försökt att inte anstränga nacken i onödan. Irriterande är det iaf.. Men som pappa brukar säga, jag har ju en riktig tjurnacke så det kanske inte är så konstigt :P Oklart om han syftar på att den är tjockis eller på att jag är på tok för envis och aldrig ger mig i en diskussion :P

Flygsug

Idag har jag haft ett galet sug efter att modellflyga, varför det kom just idag är oklart eftersom det inte ens har varit bra väder idag?! Men idag kunde jag ha gett ganska så mycket för att få spaka i bara 10 minuter.. Jag kommer ha något att längta efter när jag kommer hem, det är en sak som är säkert!

Det finns så många coola ställen här där jag skulle vilja köra trikopter, det vore så otroligt häftigt att köra fpv :) Men man kan ju inte få allt, hur kul vore livet då?

Äntligen!

Nu har jag bokat en tid med en personlig tränare på gymmet. På fredag blir det av. Jag hoppas att han har några bra tips :) Håll tummarna!

Idag har det gått väldigt segt i skolan, jag har varit trött och skallen har känts som sirap.. Nu blir det lite mat och sen ska jag försöka skriva lite mer.

Det kommer svar!

Jag ligger lite efter med mailsvarandet nu, men det kommer svar, var så säkra! Jag har inte glömt bort er där hemma!

Det är mycket att göra nu, men på ett roligt sätt för det mesta! Men det känns att det tar på krafterna när det är så mycket att göra. Dessutom sover jag lite för lite för att det ska vara hälsosamt..

Senaste dagarnas konstiga saker och tankar:

• Jag har en mjuk skumgummigrej på handtaget på kryckan, i lördags kom jag på att den nog inte är så värst fräcsh... Det är bås på toaletterna här, med handfat utanför och jag har använt kryckan mellan toabesök och tvätta händerna MYCKET osmart.. Det är det slut på nu.
• Ikväll kan jag ha kommit på värsta superidén för hur jag ska träna! Men lite konstig är den allt.. Tål att tänkas på.
• Jag har beställt en SSD till datorn, wie!
• Batteriet till scootern fungerar bra!
• Sf är backigt, lite för backigt flr att min scooter ska må jättebra..
• Amazon är farligt, hrm :P
• 2 av mina lägenhetskompisar låser inte toadörren, det är läskigt!
• Det är irriterande att bli väckt av folk som pratar på nätterna..

Tjoho!

Scootern fungerar igen, oj vad skönt det kommer bli att slippa gå så mycket nästa vecka, helt perfekt :)

Nu har jag lite verktyg oxå, cykelbutiken i närheten hade ett bra litet kit som inte var så dyrt. Det ska jag lägga i väskan och ha med utifall säkringen på scootern börjar strula igen, antagligen har det varit den som strulat hela tiden och inte batteriet, nu har jag iaf 2 batterier, kan ju vara bra!

Den sved! Klantröv..

Idag hade jag inte någonting planerat och tänkte att då passar det ju att tvätta. Gick ner i källaren för att fylla på mitt tvättkort med mer pengar. När jag går ur hissen så ser jag att det är en ganska så stor blöt fläck på golvet och tänker att där ska jag inte sätta kryckan för då kommer det gå åt helvete. Vilket jag så klart glömt bort när jag har köpt tvättkrediter. Kryckan far all världens väg, jag far in med huvudet i ett hörn (sån tur är inte ett utstickande hörn, det missar jag med 5 cm) men däremot drämmer jag rakt in i det utstickande hörnet en bit ovanför höften. Jag är glad att jag slapp se hur min ryggrad formades när jag ramlade, antagligen knäckte jag till den rätt rejält eftersom det gör ont enda från ländryggen upp till nacken nu.. Blåmärkena blev inte så fina, hrm.. Undra hur långt det kommer ta innan kroppen är ok efter det här.

Jag borde ha lärt mig att krycka och blöta golv är livsfarliga efter typ 7 år med kryckan men ändå glömmer jag bort det ibland. Jaja, det blir vila resten av dagen så hoppas jag vara tillräckligt fit för att kunna åka med på karaoke ikväll och in till sf imorgon :)

Ibland önskar jag att det fanns en avknapp

Varför är det så svårt att sluta oroa sig för allt, det blir ju fan bara värre ju äldre jag blir.. Framtiden känns så läskig på något sätt så mycket som ska falla på plats de närmaste åren. Skolan är på något sätt en ganska så skyddad verkstad, man får gå där om man har tillräckligt bra betyg, men så är det ju inte riktigt när man kommer ut på arbetsmarknaden. Då måste man kunna något och vara bra på det man gör, läskigt.. Och allt annat som ska väljas och fixas och donas med, bestämma vart man vill bo, fixa lgh, listan är lång!

Näe jag skulle nog vilja spola fram tiden 10 år, det vore nice om det gick! Men då kanske bara oron är ännu värre, vem vet..

Mest är jag nog orolig för att livet kommer bli väldigt ensamt när jag slutar kth. Att jag kommer tappa kontakten med alla jag lärt känna under de här 4,5 åren. Det är lite läskigt att inte veta hur allt kommer att bli, jag gillar det inte alls.. För vad är det som säger att det inte blir likadant som det har blivit på högstadiet och gymnasiet, man ser inte skymten av folk efter avslutningen. Men å andra sidan är nog det mesta av det mitt eget fel och min dåliga självkänslas fel. Jag har ju inte direkt varit bra på att höra av mig till folk utan tänkt som att varför skulle någon vilja prata med mig eller träffa mig? Så tänker jag iofs fortfarande ganska så ofta, lite dumt kanske men inte så mycket jag kan göra något åt. Eller så står folk ut med mig i 3 år sen är det enough liksom. Vem vet..

Nehepps, önska mig lycka till med att sova inatt och att jag slipper vakna kl 1 av Adele's "Someone like you" på högsta volym kl halv 1 inatt!

Tuff vecka

Oj vilken krävande vecka det här har varit! Ändå har jag inte varit så jättemycket i skolan, längsta dagen har nog varit lite drygt 10 timmar bara. Den här veckan kan sammanfattas med installering av programvara som vi kommer behöva och infosökning och planering av projektet, det är mycket att tänka på när det är ett sånt stort projekt. Jag tror redan att vi ligger efter tidsplaneringen tyvärr. Men det ordnar sig, jag trodde faktiskt inte att projektet skulle kännas så här stressande så här tidigt. Men det kanske är bra, det medför ju att man jobbar på mer redan från början. Tyvärr har jag känt mig ganska så ineffektiv, särskilt idag har det gått långsamt! Hoppas att det blir bättre nästa vecka :)

Nu ligger iaf det nya batteriet till elscootern och väntar på mig på office, var förbi där och skulle hämta det imorse när de öppnade, ingen var där. Väntade i 10 minuter ingen kom. E och jag var dit 10 minuter innan de skulle stänga, då hade de stängt redan.. inte helt ok tycker jag! Jag ska göra ett nytt försök imorgon. Jag hoppas att paketet är tillräckligt litet för att jag sa få plats med det i ryggsäcken, annars blir det jobbigt att få upp det till lgheten..

Igår kväll var jag hem till E och A och åt middag, hembakad pizza och sen milkshake till efterrätt! Smarrismaskens!

Det har märkts i kroppen att jag har gått mer än vad jag borde ha gjort senaste dagarna, och jag har saknat elscootern ännu mer. När jag går mycket och blir trött i kroppen så fungerar ingenting, tankarna faller in på helt fel spår, jag får ont, jag orkar inte hålla humöret uppe, och jag blir väldigt väldigt trött och känner mig i stort sett lika trött när jag vaknar efter att ha sovit.. Det är jobbigt. Jag hatar att det blir så så fort jag pressar kroppen.. Menmen, det är inte så mycket att göra, bara acceptera att man inte är mer än människa och inte kan vara på topp jämnt. Och att kroppen har en otrolig makt över mitt liv, hur tungt och jobbigt det än är att acceptera det så måste jag göra det, någon gång iaf, men inte riktigt än... Jag vill så mycket mer än vadd jag egentligen borde vilja..

Puh..

..det såg inte ut som om jag hade världens putmage!

När jag satt där och skulle bli filmad när F skulle låtsas ta på mig elektrodräkten var jag livrädd för att det skulle se ut som att jag hade världens putmage, sån tur var klippte de bort bilderna där det såg som värst ut! :P Det är inget fel på putmagar iofs. Men ändå var det något jag oroade mig för.. Jag stör mig dock på min högertumme i en scen när den står rakt ut, int bra!

Skakisdag

Imorse när jag vaknade så var höger ben på mindre bra humör.. Det var spänt och dant. Och värre blev det när jag var på gymmet. Knäleden är det som är värst och liksom rör på sig utan att jag vill det. Jag har inte riktigt filurat ut om det muskeln på framsidan eller baksidan av låret som skapar skakningarna genom att vara spastisk och jobbig, men någon av dem är det! Benet levde sitt eget liv helt enkelt. Vanligtvis fungerar det att bara röra ett par centimeter på benet eller byta vinkel i knäleden, idag skakade det lika mycket hur jag än försökte :P Värst är det när jag tränar benpress, 90 grader höft och 90 grader knä är ingen bra kombo. Då börjar benet skaka så fort jag lättar på belastningen. Nu har iaf benet lugnat ned sig lite men det känns att musklerna haft det lite jobbigt idag, de är ganska så hårda..

Jag tränade även med hantlar idag och körde bicepscurl och herregud vad höger biceps klarar av att hålla emot mycket! Jag försökte att få ned armen så långgt jag bara kunde, nästan 90 grader gick det att få ned den idag och det MED en 8 lb (kanske 5 kg?) tungg hantel i handen, den borde ju bara falla ned men icke.. Lite småjobbigt. Hehe, E och jag kom fram till att jag

(Nu började låret muppa sig och skaka under täcket som datorn står på, vad är det här! :S )

borde öka vikten i höger hand och försöka få ned den längre och längre, muskeln borde ju inte orka hålla emot hur mycket som helst! Jag tror det kommer sluta med att jag ramlar framåt :P Jag återkommer med resultatet ;)

Jag kan inte låta bli att tänka på alla dem som har betydligt värre spasticitet än mig, fy fan vilket helvete de måste ha... :(

Lite fler ordrar

Igår blev det en order från amazon som skickades som 4 paket, idag blev det 3 orders till, opps :P Jag kommer få springa som jag vet inte vad till olika utlämningsställen alternativt ringa och försöka tajma utkörning tills jag är hemma.

För tillfället ser min inkorg ut så här: