Men jag har satt upp lite träningsmål iaf, för någonting måste jag ju ha att sträva efter..
- Jag vill klara av pull-ups och dips, till att börja med 5 av vardera. Känns som ett svårt mål men det kanske kommer gå på sikt :)
- 20 push-ups (smala armhävningar) utan vila ska jag klara, för tillfället klarar jag kanske 10, sista exjobbsdagarna i våras gjorde jag 13 en gång i timmen en hel dag, exjobbet tog slut innan jag kom upp i målet 20 per dag! Det var E som började med att göra 5 armhävningar varje timme en dag och sen öka 1 armhävning per dag, alltså dag 2 6 armhävningar i timmen. Jag började oxå men typ en vecka efter henne och kom inte upp i 20 som var målet även för mig.
- 100 kg i benpress, inte på riktig med skivstång, det känns lite farligt, men i maskin :) Nu klarar jag 80 kg en bra dag, innan jag började gymma i våras var det tungt med 50 kg..
- 50 kg i bänkpress! 35 kg är jobbigt nu, jag är fruktansvärt svag när det kommer till bänkpress! Men det är iaf bättre än det var i våras när det var galet tungt med bara skivstången på 22 kg.
- Jag ska klara att göra den där jävla plankan på höger sida från fötterna! I åtminstone 15 sekunder utan att dö!
- Och det viktigaste av alla mål, minska skillnaden mellan höger och vänster sida.. Det ska skilja mindre än 25% i styrka..
Styrketräning är mycket roligare än annan träning hemma som bara går ut på att få mer rörlighet, den är självklart viktig oxå men på gymmet går det ju faktiskt att se att man blir starkare och starkare! (eller står still, hehe)
Något som jag ofta brukar tänka på när jag är på gymmet är att när spasticiet har ett finger med i spelet gäller det att alltid sträva efter att bli starkare än sig själv, både fysiskt och mentalt! Vara starkare än sig själv låter som konstigt men vad jag menar är att rätt muskler måste bli starka för att kunna vinna mot de muskler som alltid gör allt för att vinna, de muskler som får lite för mycket signaler från chefen, hjärnan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar